Rapport 7 Slutredovisning från projekt NOVA och konstruktörens första reaktion.

Här kommer några stilstudier av NOVAN den 15 april 2014

Jag börjar med lite faktaredovisning.

Den totala byggtiden fram till nu har blivit ca 150 timmar. Utöver detta kommer naturligtvis den tid med tankar som fyller huvudet när man vaknar på natten och har de mest brilljanta lösningarna. Tyvärr bleknar de ofta när man vaknar. Men pusherkonstruktionen var i alla fall en sådan.

Min ekonomiska sammanställning pekar på närmare 8000 kr i utgifter för färdig båt exklusive rigg o segel. Stor utgift är naturligtvis RMG vinschen, fenor och roder. Inget av dessa utgifter kan i princip påverkas nämnvärt för att förbilliga bygget.

Här kommer lite reflektioner över saker som kunde göras annorlunda och förhoppningen ge ett ännu bättre resultat.

 Vid närmare granskning av skrovet så ser man blåsor och i vissa lägen glasfibrerna. Jag använde en 160g twillmatta på utsidan av skrovet. Jag slarvade något vid blandningen av epoxin genom att inte låta blandningen stå tillräckligt länge så att luftblåsorna försvann. Vid "hemmalaminering" använde jag inte heller vacumsugning etc.

Om jag skulle göra om lamineringen i dag så skulle jag använda en 80 g twillmatta som lättare mättas av epoxin. Eventuellt skulle man kunna tjäna ca 50 g på vikten om endast en matta användes, eller också lägger man två 80 g mattor för att garantera styrkan (jag skulle nog testa med en matta)

På däcken använda jag 80 g mattan och det gav i det närmaste en perfekt finish.

Ofrivilligt utsatte jag skrovet för ett hållfasthetsprov.

Vid kontroll av om masten stod i lod med fenan så tappade jag NOVAN från drygt en meters höjd. Hon föll med "nosen" före med en rejäl smäll. Resultatet av denna test var ett helt oskadat skrov men fenan lossnade.

Vid kontroll så gick fenan sönder vid infästningen av "muttern". Det blir en försvagning av fenans övre del när man skär bort ca 8 mm av den främre delen för att fenans framkant skall hamna på rätt avstånd från aktern. Fenans framkant ligger i princip under mastmitten.

Efter några timmars kvällsarbete så lagade jag fenan genom att lägga på ca 2 lager 160 g matta och laminera med epoxi. Till historien hör att dagen efter skulle Masterseglingen ske.

Segelegenskaper

Jag har nu seglat NOVA:n vid några regattor. Det är svårt att för min del utvärdera segelegenskaperna då jag inte är en tillräckligt bra rorsman för att segla upp till båtens kapacitet. Allmänt så är jag övertygad om att hon kommer att tjäna mig bra och om jag bara seglar rätt så hänger hon fartmässigt med de flesta moderna båtar. 

Fortsatta planer för att hitta rätt trim och testa kapaciteten är att konstruktören Bosse kommer att segla en klubbregatta med henne. 

Vid den första regattan så kollade Bosse hur hon såg ut på vattnet och har skrivit ner sina synpunkter nedan.

Konstruktören Bo Jonssons första reaktion från premiärseglingen ranking 2 i Saltsjöbaden. 

”Målsättningen med Nova var att få en båt som hade en någon slankare upptill i fören än Pentyl P4, skälet är att Pentyl P4 vid stor krängning, eller hård undanvind, visserligen får mycket hög prismatisk koefficient och därmed toppfart, men också blir något ”trubbig” när hon går in i vågor. Nova har därför samma linjer som Pentylen upp till 20 mm över vattenlinjen i fören, med undantag för något mer U- formade sektioner. Så mycket om målsättning och förhoppningar, hur seglade hon då slutligen? Svaret är att hon seglade utmärkt och målsättningen vart 100% uppfylld! Hon löper fint i vattnet och bogsprutet är riktat mer bakåt, lätt och fin i fören både på kryss och undanvind. Farten är svårt att säga så mycket om då det var en hel del barnsjukdomar med felaktiga roderutslag, trasslande skot och annat. Men när det funkade som det skulle så verkad hon gå minst lika fort som Pentyl P4 med bra trim, och det är snabbt!”

Med denna rapport så avslutar jag rapporteringen och tackar för ditt intresse och hoppas att några av er kommer att starta egna byggen. Känslan att segla en båt som man byggt själv är ändå speciell.

Rapport nr 6 Slutmontering!

Slutmonteringen blev tyvärr dåligt dokumenterad då jag råkade radera en rad bilder som beskrev processen. Jag får istället ge lite information på bilder tagna i efterhand och försöka förklara hur jag gjorde.



Principen vid limning av däck till skrov var att mäta in så att centrum däck kom i centrum skrov. Jag använde lamineringsepoxi utblandad med microballonger. Denna blandning härdar inte på många timmar så man har gott om tid för tillpassning. Sammandragningen gjorde jag med silvertejp som inte är töjbar. I princip hela båten tejpades på det sätt som jag åskodligjort på bilden.




När epoxin i skarven härdat (drygt ett dygn i 20 gr rumstemp) så slipade jag ren skarven och laminerade en remsa runt hela båten. Detta för att öka hållfastheten och att minimera risken för läckage. Efter härdning renskars skarven och slipades så att skrovet blev slätt.

Så här blev slutresultatet av hoplimningen.

Skrov och däck slipades med 120 papper och "målades" med lamineringsepoxi. Detta upprepades 3 gånger.

Fenans inpassning i skrovet filades till så att den sitter exakt i mitten.

Motsvarande inpassning av fenan till mitten och så att fenan "tätar" mot skrovet.

Fenan förses med mutter (den runda metallbiten) och anpassas till fenkasetten. Som framgår av bnilden så har jag fasat fram och bakkant som ligger an mot skrovet. Jag har också gjutit en "tätning" så att fena och skrov flyter ihop. Gjutningen  gjordes med spackel. Hålet i båten smörjdes med vaselin och spacklet las på fenans sidor och fenan sköts in i läge och spacklet fick härda. 

Färdig för lackning!

Så här blev resultatet. Nu blir det någon dags trimning av segel, servon innan premiärseglingen på söndag som är rankingsegling 2 med vårcupen. Återkommer med en sista rapport efter detta.

Lägesrapport 5. Klart för "slutmontering"!

Efter snart ca 100 timmars arbete så börjar det närma sig "slutmontering". Som vanligt så är det färdigställandet av inredningen i skrovet som tar mycket tid. Framförallt är det alla mätkontroller vid monteringen av fenkasett, kontroll av passningen mellan däck och skrov och förstärkningar av vantfästen och skotpunkter mm. Efter att ha sett hur flera proffisionellt tillverkade skrov har stora fel i monteringen av fenkasetter som innebär att lodlinjen mellan fena och mast skiljer avsevärt och innebär stora svårigheter att få en rak mast så har jag försökt att vara extra noggrann. Jag bifogar en text om masttrimning som konstruktören Bo Jonsson skrivit som jag försökt tillämpa.

Här är delarna klara för montering. Jag fortsätter med bilder på olika delar av färdigställandet. På innersidan av skrov, för och akterdäck har jag lagt ett lager ca 60 g glasfiber med epoxi.

Mastbrunnen tillverkade jag genom att skära till och limma mahognybitar enligt bilden.

På inrådan av konstruktören byggde jag upp främre delen av fören ca 5 mm.

Monteringen av fenkasetten försökte jag göra med så stor noggrannhet som möjligt, mäta centrum på masten, kolla mittmonteringen i förhållandet till mittlinjen på skrovbotten. I nedanstående bifogade text från konstruktören redovisas en noggrannare metod som jag också genomförde.

Vinschen monterar jag framför masten där trumman kommer att ligga under däcket och vara tillgänglig för att lossa för service. Visserligen inte helt lätt men ändå, vi får se hur det fungerar.

Vantfästena limmas fast med en ögla på undersidan där ett "glasfigersnöre" fäst i en bygel som sitter under mastfoten.

Akterstagets infästning med extra laminering mot akterspegeln och botten.

Hjärtstock och platta för montering av styrservo. Plattan 1,5 mm balsa laminerad med 60 g glasfiber på över och undersida.

Batteriet kommer att placeras i en laminerad 60 g "glasfiberpåse". Åtkomst genom lucka på fördäcket.

Luckan sågade jag upp med en "japansåg" . Jag tänker försluta den med genomskinlig mylartejp.

Motsvarande servicelucka för styrservot.

Med inspiration från min "IOM kamrat" Clas Brunnhage SWE98 som gärna vill "klicka" in masten i ett exakt lodläge i nedre delen som förenklar trimmet av vanten och att få en rak mast i lod med fenan så har jag konstruerat en egen pusher. Den  består av en kolfiberskiva som limmats fast i pusherskruven. Skivan sitter emellan styrande skenor. Den kommer att låsa masten i sidled som med en noggrann trimning innebär att masten alltid kommer att stå i lod i nedre delen. Hoppas att det kommer att bli ett "klick" vid mastbytena.

Jag återkommer med tips om slutjusteringen av denna.

Jag har försökt att kontrollera vikten på skrovet och mina beräkningar pekar på att korrektionsvikten färdiglackad båt blir omkring 120 g, det är jag nöjd med.

Nästa steg blir att sammanfoga skrov och däck, jag återkommer om detta.

Tips från konstruktören Bo Jonsson

Lägesrapport 4! Glasfiber på skrov och bygge av däck.

Nu är det dags för en fortsättning, jag redovisar arbetsgången med bilder och kommentarer.

Efter slipning så lägger jag på ett lager 160 g glasfiber. Ytan på skrovet är en bit under 0,3 kvm. Detta innebär att det blir 48 g glasfiber. Jag blandar då ca 50 g epoxi för laminering.

Färdiglaminerat skrov.

Närbild.

Slutresultatet blev att skrovet väger 278 g vilket jag bedömer som bra. Senare kommer jag att lägga en tunn ca 60 g matta invändigt.

Jag limmar en förstärkningslist där skrov och överbyggnaden skall limmas ihop. Jag använde i detta fall ask, det går lika bra med furu eller liknande.

Lägger listen ca 3 mm över kommande däckslinje för att senare hyvla den slutliga formen.

Improviserar fram fördäckets utformning, och limmar.

Man behöver ibland nåla för att få täta skarvar. Om man sätter nålarna snett ner i mahognyn så kommer hålen inte att synas efter slipning

Färdiglimmat fördäck.

Samma procedur med akterdäcket. För detta har jag ritat av skrovformen på en pappmall.

Både fördäck och akterdäck kläs med glasfiberduk ca 60 g

Här är resultatet! Nu börjar planeringen för inredning med fenkasett servofästen mm.