Lägesrapport 4! Glasfiber på skrov och bygge av däck.

Nu är det dags för en fortsättning, jag redovisar arbetsgången med bilder och kommentarer.

Efter slipning så lägger jag på ett lager 160 g glasfiber. Ytan på skrovet är en bit under 0,3 kvm. Detta innebär att det blir 48 g glasfiber. Jag blandar då ca 50 g epoxi för laminering.

Färdiglaminerat skrov.

Närbild.

Slutresultatet blev att skrovet väger 278 g vilket jag bedömer som bra. Senare kommer jag att lägga en tunn ca 60 g matta invändigt.

Jag limmar en förstärkningslist där skrov och överbyggnaden skall limmas ihop. Jag använde i detta fall ask, det går lika bra med furu eller liknande.

Lägger listen ca 3 mm över kommande däckslinje för att senare hyvla den slutliga formen.

Improviserar fram fördäckets utformning, och limmar.

Man behöver ibland nåla för att få täta skarvar. Om man sätter nålarna snett ner i mahognyn så kommer hålen inte att synas efter slipning

Färdiglimmat fördäck.

Samma procedur med akterdäcket. För detta har jag ritat av skrovformen på en pappmall.

Både fördäck och akterdäck kläs med glasfiberduk ca 60 g

Här är resultatet! Nu börjar planeringen för inredning med fenkasett servofästen mm.

Planera och limma bordläggning!

OBS! Som vanligt garderingen "så här gör jag"! Jag vill också lägga in en varning att det krävs visst handlag (tur) att bygga med 1,6 mm tjocka bord. Risken för genomslipning är ganska stor, återkommer till detta.

Förbereda jiggen.

Jag tejpar helajiggen med en tunn genomskinlig tejp. Detta är för att limmet inte skall fastna.

Planera hur man lägger borden.

NOVA har som "alla" nya konstruktioner ett slag (veck). Jag börjar med ett bord över och under detta slag.

Jag kollar längs hela skarven hur stor glipan är då båda borden är vinkelräta.

Sedan handlar det om att använda ögonmått och känsla och hyvla det ena bordet så att det får rätt vinkel så att skarven blir så tät som möjligt.

Återigen! Detta hyvelmoment där vinkeln på hyveln är olika på hela båtlängden kan inte förklaras. Det handlar om en "känsla". Skulle det glipa någonstans så får man fixa detta med "mahognyspackel (återkommer till detta).

Limmet jag använder är ett slipbart vitlim. Det finns risk för limgenomslag (fläckar efter lackering) med vitlim  så man bör undvika så mycket spill som möjligt och slipa noggrant. Jag vill ogärna hantera epoxi eller andra hälsovådliga limmer inomhus i bostadsutrymme.

Nästa steg är att lägga in en mittmarkering, detta för att underlätta när fenkasett, roderhylsa mm skall installeras. Det är i detta skede som den rödmarkering jag gjorde på mallarna kommer till användning.

  

Nu börjar jag limma borden både uppåt och neråt. Oftast limmar jag en eller två bord åt gången på respektive sida. Efter ca en halvtimma har limmet torkat så att man kan fortsätta med nästa. Som framgår så handlar det om tejp och åter tejp. Jag trycker med tummen på tejpen som sitter på bordet som skall limmas och sedan drar jag så hårt det går och pressar ihop fogen och fäster tejpen . OBS! Jag hyvlar alltid det bord som skall limmas fast, det andra har kvar den 90:gradiga vinkeln. Jag fortsätter att limma från slaget tills det blir för stor vridning (att mahognyn "stretar emot"). sedan börjar jag limma från mittlinjen.

Jag försöker malla av skarven och grovskär.

Kollar att det passar hyvlar och slipar så att jag blir nöjd.

Nu passar det och dags för limning.

Mycket tejp och nålar men dags för sista bordet.

Nu är det dags för finliret igen! Det gäller att hyvla till en "pusselbit" som är den sista biten! 

Här sitter den på plats med hyfsad passform.

Jag grovhyvlar skrovet.

Efter slipning med maskin och slipklossar så upptäcker man som vanligt att skrovet är tunt på vissa ställen och vissa skarvar syns. Jag blandar till epoxi och fint slipdamm från mahognyn och spacklar i på de ställen som behövs. OBS! Med hänsyn till att borden är tunna från början och att det framförallt vid små radier blir mycket material som slipas bort så kan det vara mycket tunt. Nerslipningen uppskattar jag till mellan 1,2 - 0,5 mm. Då skrovet kommer att beläggas med glasfiberarmerad epoxi både på ut och insidan så har det ingen större betydelse. Det fungerade bra på mitt förra Hexan bygge.

Här är resultatet efter slipning före epoxilamineringen. Skrovet väger endast 178 g. Det är detta som är fördelen med att bygga med tunn bordläggning. I slutänden så ligger skrovvikten på motsvarande som ett lätt glasfiberskrov.

Från kopiator till färdig jigg!

OBS!!! Ännu en gång! Det är så här jag gör, det finns många alternativ. 

Bosse levererar PDF filer med underlaget till spantmallar.

Med hjälp av skrivarens inställning får man anpassa storleken till aktuella mått. Jag minskade formatet till 89% och utskrivna spantmallar är beräknade med avdrag för bordläggningens tjocklek. 178 mm är slutlig maxbredd.

För att placera spantmallarna lika på byggbrädan har jag utformat en mall med 120 mm höjd. På varje spantritning lägger jag in mallen med utgångspunkt från vattenlinjen och centrerad och ritar av.

Sprejar baksidan med kontaktlim.

Limmar fast pappret på en 2 mm pappskiva. 

Skär ut mallarna med marginal.

Finskär och i vissa fall klipper ut färdig mall.

Färdiga spantmallar där jag rödmärkt (försänkt 0,5 mm) mitten samt svartmarkerat linjen för bordläggningen.

Limmar fast mallarna med c/c 52 mm för att lägga in skumskivor på ca 50 mm.

Skumbitarna grovskurna ur en golvisoleringsskiva från ett byggvaruhus limmas fast mellan mallarna. OBS! detta kan göras på olika sätt, eventuellt formade som mallarna med marginal. Jag upplever att jag slipper ett moment med min "grova metod". 

Jag skär bort överflödigt skummaterial.

Med viss varsamhet grovslipar jag formen.

Grovslipar så att den svarta markeringen på pappmallen blir kvar.

Finslipar med slipklossar så att den svarta markeringen precis försvinner. Den röda mittmarkeringen finns kvar för att ge referenser vid limningen av bordläggningen.

 Här är resultatet! Att jag fyller med skum mellan spantmallarna är att denna form kommer senare att kläs med glasfiber och lamineras med epoxi för att efter finslipning, polering etc användas som "hanform" vid tillverkning av glasfiberskrov.
Nu startar planeringen av limning av bord, men det blir nästa rapport.

Konstruktörens synpunkter!

Projekt NOVA

Projekt NOVA startade, som Magnus skrivit, genom hans intresse att återigen få bygga en vacker mahogny IOM, Pentylen blev ju mycket fin som ni alla vet vid det här laget.

Att bygga ett likadant skrov kändes inte speciellt kul för varken Magnus eller mig så vi började prata lite om vilka förändringar man skull kunna göra. Helt klart så utgår designen från Pentyl P4’a, till vilken Hexan var ”plugg”. Pentyl P4 är en båt ritad för att prestera framförallt i lite friskare vind och särskilt på undanvind genom sin mycket höga prismatiska koefficient (över 0,59) och sina stora fyllighet i övre delarna av bogarna. Båda dessa målsättningar har visat sig väl uppfyllda och jag tror att alla som seglat mot en Pentyl P3 eller P4 i frisk vind kan vittna om den fina farten.

Lättvindsegenskaperna på Pentyl P4’a har jag försökt skapa genom att ha en skapligt vass och slank för i vattenlinje höjd som sedan fylls upp snabbt ovanför vattenlinjen. Detta har gett henne mycket bra egenskaper i lättvind så länge det inte är för mycket sjöhävning (skvalpsjö), om det blir lätt vind och skvalp så lider hon en del av att hon blir lite ”trubbig” och att hon knycker upp med fören så att hon nickar lite mer än andra båtar. Men eftersom denna typ av förhållanden är ovanliga och oftast snabbt övergående, antingen ökar vinden till 2m/s eller mer eller så lägger sig skvalpet, så har jag inte tyckt att det varit särskilt besvärande.

Så vad kan man då utveckla i Pentyl P4’a? Min tanke är att göra henne lite ”snällare” och få aningen vassare egenskaper i mitten av vindregistret och också på kryss vid stor krängning, när Pentyl P4 lägger ner den fylliga övre delen av bogen så kan bogsprutet vara riktat lite framåt. Detta ger bra boglyft men också lite ökat motstånd. Vidare så är Pentylen väldigt rak i däckslinjen sedd uppifrån och i vissa vinklar så ger slaget nästan intrycket av att hon har en midja på mitten. Så av rent estetiska skäl så har NOVA fått en lite mer kurvad linje för att vara lite snällare mot ögat.

Resultatet av dessa tankegångar är en båt med mer U formade sektioner i den förligaste delen (speciellt Pentyl P4’a har kraftigt elliptiska sektioner i fören) och aningen mindre utlagda bogar i däcksnivå. Priset för detta är något lägre prismatisk koefficient (strax över 0,58), som ger lite lägre toppfart utan surf. Men man skall ha klart för sig att prismatiska koefficienten fortfarande är mycket hög och till exempel högre än för både Britpop och Cheinz.

Lite slankare bogar ger aningen tidigare dykning, men med tanke på att Pentyl P4 dök mycket sent och att riggbyte oftast bestäms av kryssen så borde denna marginella skillnad vara OK. Hon har också blivit 3 mm bredare (178 mm) vilket ger en snyggare linje och något bredare vantbas, vilket ger en stadigare rigg.

För ögat kommer Nova knappt vara möjlig att skilja från Pentyl P4’a då jag fortfarande anser att Pentyl P3 och P4 ligger mycket nära den bästa möjliga kompromissen, så man kan förvänta sig en båt som presterar i linje med de bästa designerna på banorna idag och troligen även i morgon.

Nova till vänster och Pentyl P4’a till höger

Noter att den egentligen enda synliga förändringen är de mer U formade sektionerna i fören på Nova jämfört med de planare elliptiska på Pentyl P4. Pentyl P3 ligger ungefär mitt emellan och är också 5% bredare.

Vill du ha spantritningar mm kontakta Bo Jonsson bo.jonsson@cellmax.com

5 februari 2014

Bakgrund och förberedelser.

Detta blir starten på mitt tionde IOM bygge, åtta i trä och två i glasfiber. Nio av båtarna var designade av vår IOM kamrat Peter Norlin och den senaste Hexan av Bo Jonsson. Min Hexan blev klar för snart ett år sedan. Då jag är road av att bygga båtar så flaggade jag för Bosse redan under hösten 2013 att det skulle vara kul att starta ett nytt bygge. Nu har Bosse kommit med beskedet att spantmallarna börjar bli klara och att jag får dom på mejlen i PDF format om någon vecka. Vårt nya projekt har vi döpt till NOVA som en liten hyllning till vår IOM kamrat Peter N. 

                                          Min Hexan och "mahognybrädorna" för NOVA.

OBS!!!!!!! De erfarenheter jag skall dela med mig av bygger på att jag är "självlärd" och testat byggmetoder med tidigare byggen. Jag har också byggt R/C modellflygplan under några år. Därför en notering "att det är så här jag bygger" och det finns en rad andra metoder och lösningar. Det finns också en del att hitta på nätet.

Val av mahogny!

Mina första byggen gjorde jag i 3 mm mahognyfaner (kaya). Jag sågade upp faneren för hand med "japansåg" i ca 10 mm:s bredder. Erfarenheten av dessa byggen var att det fanns god slipmån men att det också innebar att totalvikt för färdig båt hamnade över minimvikten. Kanske strax över 100 gr.

Vid det senaste bygget av Hexan använde jag 1,6 mm faner som delade på samma sätt. Detta materialval ställer högre krav vid hyvling och limning av bordläggningen och vid slipningen. Vid små radier finns risk för genomslipning. Fördelen med den tunnare faneren var att totalvikten hamnade en god bit under de 4000 gr. Jag fick lägga i drygt 150 gr som barlast. För mitt NOVA bygge så har jag valt att utgå från en mahognylist på ca 15 x 100 mm ca 105 cm lång. Jag har sågat upp den i 1,6 mm tjocka "brädor". Tog hjälp av ett snickeri för detta.

                                         Faner och överst en av de nya "brädorna".

Byggplatta för jigg.

Byggplattan har jag tillverkat av 20 mm board. Jag visar här två olika, dels en med klossar för att fästa spantmallarna och en utan. Avståndet mellan mallarna brukar jag lägga på ca 50 mm. För NOVA bygget kommer jag att använda byggplattan utan stödklossar då jag mellan mallarna kommer att lägga en ca 50 mm tjock styrofoam skiva. Mitt avstånd mellan mallarna blir därför c/c 52 mm.

                                          Byggplattor (kolla att de är helt plana).

                                          Bestäm avståndet mellan spantmallarna.

Jag väljer att fylla mellanrummet av följande skäl.

1. Att bygga med tunnare "brädor" kräver att det finns stöd hela vägen för att bearbetning och slipning av skrovet ska underlättas. "Brädorna" sviktar mellan mallarna vid slipningen om inte skummet finns som stöd.
2. Den slutliga formen kommer att användas för tillverkning av en "hanform" för gjutning av glasfiberskrov.